I torsdags natt åkte jag ner från Stockholm till Jönköping, och nu sitter jag på DreamHack!
Bussen skulle lämna Telefonplan, södra Stockholm, klockan 01.30. Det visade sig att den var runt en timme sen, och först klockan tre kom vi faktiskt iväg.
Jag sov runt två timmar på bussen, och klockan åtta var vi framme vid Elmia, då även insläppet började. Kön var inte så enorm, jag stod kanske tio minuter innan jag kom in. Fick bandet, och gick in till D-hallen. Visade sig att platsen jag valt inte var så bra som jag trodde, jag sitter så att jag ser entren. Alltså sitter jag med ryggen emot allt annat.

DreamHack känns inte så stort som jag trodde att det skulle göra! Trodde det skulle kännas minst dubbelt så stort, men går man runt allting så tar det ett tag, så det är nog bara en känsla. Hallen rymmer ju 6000 personer med dator, och alla biljetter var slut. Man VET att det är stort, men det känns inte!

Hade såklart oturen att inte hamna vid mina vänner, jag sitter på en sidorad runt tio meter från dem.
Försökte prata med han som tagit min plats, men nädå. Absolut inte flytta sig.
Jaja, det är inte så farligt ändå, väldigt mycket folk som kommer och går bara!

Det var lite kul att sova också, när jag gick och la mig på kvällen runt klockan sju(jag hade ju inte sovit mycket dagen innan), så var det knappt någon alls i sovsalen. När jag sedan vaknade klockan halv sju på morgonen så hördes bara ett sus. Jag satte mig upp och såg mig omkring. Folk! Massor av sovande människor överallt! Suset kom alltså från minst 500 personers sammanlagda snarkande! Personalen hade flyttat folk och gjort gångar mellan vissa, så att sovsalen var flera zoner som man sov i. Det var lite roligt!

Nu spelar de låten Boys of summer av DJ Sammy, samma låt som jag lyssnade på första gången jag läste om vad DreamHack var. Kommer ihåg att jag följde hela LAN-partyt på IRC! Nostalgi..
Nu sitter jag här själv!
Ska snart ut och äta på restaurang tror jag, det lät så på mina vänner iallafall. Ska bli skönt med lite omväxling från all pizza och snabbmat.

Nu orkar jag inte skriva mer, men vi hörs!
Joel